Det var ju evigheter sedan jag skrev här nu.Och vad har hänt sen sist? Tja, en hel massa faktiskt. Jag och Johan har varit i Åre med mina föräldrar. Härlig vecka, massor med skidåkning, mycket snö, minusgrader och lyckad nyårsafton. Blev dock inte mycket festande, vi orkade bara inte efter en hel dag i backen. Vi körde f.ö skoter också, vilket var det roligaste jag gjort på evigheter. 65 hk under sig ger ett både lockande och skrämande intryck. Det var helt otroligt at kunna gasa upp till 50 km/h på planis och känna vinden dra i hela kroppen. Obeskrivligt. Mjo, farten var väl inte hisnande, men jag lovar, det kändes.
Sen har ju det viktigaste hittills i mitt liv inträffat; jag och Johan har blivit sambos. Ny lägenhet som vi själva renoverat och satt personlig touch på. Än så länge står det flyttkartonger överallt, men det är på G. Så nu är jag utflyttad officiellt från föräldrahemmet och inflyttad med pojkvännen. Och allt detta inom ett år från det att vi träffades. Den 7 mars är det exakt ett år. Kan läsa i ansiktet på de flesta att dt är lite tidigt att inom ett år flytta ihop, tänker säkert du som läser också. Men även om jag alltid har varit en romantiker så har jag ändå haft svårt att tro på kärlek vid första ögonkastet, det har jag inte längre. Det sa kanske ine klik direkt när våra ögon möttes första gången. Sanningen att säga tyckte jag at han verkade full och drog mig undan. Men något fanns där under ytan och bubblade upp efterhand. Och vilken tur det var. Så nu tror jag trots allt på kärlek vid första ögonkastet.
Senaste vckan har m.a.o inneburit ett enda bärande av kartonger(varför köpte vi en lägenhet på 4e våningen utan hiss...?) Nåja, utsikten övervinner ångesten. Och en fördel är u att jag har nog aldrig varit så vältränad som jag är nu. Tack vare flytten ar jag inte hunnit ansa någonting alls. Inte så kul, men det har nog varit lika bra. Både Johan och jag har sett ut som levande lik klockan halv elva på kvällen efter ca 14 timmars flyttande. I förrgår duschade vi efter tre dagar utan den lyxen. Och det har nog aldrig varit så skönt. Snacka om att känna sig äcklig, jag duschar annas helst varje dag. Nu börjar docklivet återgå till det normala på sätt och vis. Vad ska jag göra idag då? Jo, jag ska skriva klart och lämna in en uppsats i Academic writing och så ska jag träffa underbara Jamie som är hemma från Liverpool några dagar! Saknar henne så jäkla mycket.
Men nu måste jag sätta fart, har bara lite drygt tre timmar på mig...