Jaha, då var man21 år gammal. Eller okej, jag är faktiskt 20 i en timme och 15 minuter till... Men inofficiellt är jag ju 21. Så hur känns det nu att vara 21? Alla frågar och jag säger som vanligt; inge jävla skillnad alls. Eller mitt språkval är såklart lite förändrat beroende på vem jag pratar med, men undertonen är den samma.
Så vad har hänt i helgen då? Först och främst har jag jobbat. Men även firat födelsedagen med föräldarna och älsklingens föräldrar. Pga detta tycker älsklingen inte att det är så viktigt att vi firar min födelsedag idag. Nää, det är det kanske inte, men i min familj har vi altid firat lite på själva födelsedagen också även om man firat den i helgen. Svårt att släppa vissa traditioner. Men det är väl en del av att vara i ett förhållande, man möts halvvägs. I alla fall, han vill titta på hockey istället... Och jag som drömde i smyg om att han skulle bjuda på restaurang nu ikväll och vara hur gullig som helst. Men han är ju världens gulligaste pojkvän ändå, missförstå mig rätt. Inatt, 00.15 gav han mig min present och sa grattis... Jag var väl inte helt vaken, men fint ändå tycker jag. Fick nya dansskor, vilket jag verklgen behöver. De jag har släppte i sulan veckan som gick. Ochmed tanke på att det är föreställningar om en månad så är det panik.
Men appropå allt det här; KILLAR! Lyssna nu, kvinnor är krångliga, jag vet, men en sak som inte kan slå fel är att vara lite vardagsromantisk. Köp en blomma, bjud på middag, säg "Jag äslkar dig, är så tacksam för att få vara med dig". Inga krussiduller, bara enkel uppskattning. Och ge den inte bara på födelsedagar och julaftnar, då förväntas ni ge det. Men en måndag eller onsdag är det helt underbart att få känna sig lite extra uppskattad, även om det bara handlar om att ni stryker oss på ryggen när vi sitter oc tittar på TV. Tycker inte ni också det? Om ni gräver långt in bland känslorna som man som kille inte verkar få visa, visst är det ganska härligt att få känna sig uppskattad när man minst förväntar sig det? OCH, den gyllene regeln; glöm för guds skull aldrig någonsin, under några som helst omständigheter, årsdagar!! Har många väninnor som gråtit över det här. Varför? Därför att man känner sg mindre värd, det där med att ha varit ihop ett helt åt är egentligen inte särskilt viktigt... Och och och, diamonds are a girls best friend! Glöm inte det heller. Behöver inte vara en äkta,men smycken gillar vi kvinnor väldigt mycket.
Efter detta väldigt informativa och fullständigt innehållslösa inlägg ska jag nu plugga juridik. Måste ju få tillbaka lite auktoriet. De som vill får gärna hålla tummarna på onsdag för mig. Vore snällt.